Ferroamps karismatiske säljare Torbjörn Wulf myntade uttrycket: ”Lägg energi på effekt, inte på energi”. I detta blogginlägg, som är del 2 gällande effekttariffer kommer vi djupdyka i vad faktiskt Torbjörn menade, samt hur man kan förbereda sig (och sin solcellsanläggning) på de kommande effekttarifferna!
Efter förra blogginlägget har vi konstaterat att i princip de två enda möjligheterna att påverka sina kostnader när effekttariffer är implementerade är att a) styra sina laster eller b) installera ett batteri. I fallet b kan man såklart också styra lasterna och det lär bli vad de flesta kommer göra. Men att välja rätt batteri både med hänsyn till effekt och energi är ingen enkel uppgift. Så det är där vi kommer vi ägna detta blogginlägg till!
Låt oss börja att illustrera hur det kan se ut när en fastighet har tagit kontroll över sitt effektuttag. Detta kan ses med den platta toppen på den svarta kurvan där batteriet går in och klipper effekttoppen. Näteffekten blir negativ då produktionen överstiger konsumtionen, vilket kan ses då den svarta linjen passerar x-axeln.
Figur 1. Fastighet med effektkontroll. Svart: elnätsanvändning (under 0: export, över 0: konsumtion), Gul: solel, Grön: Batteri (iladdning under 0, urladdning över 0), Blå: faktiskt effektutnyttjande.
Den svarta linjen hade kunnat tryckas ner ännu lägre, men det hade krävt mer batterikapacitet. I praktiken blir det en ekonomisk avvägning mellan hur mycket batterikapacitet man har råd i förhållande till hur mycket batterikapacitets som krävs.
Innan vi går vidare skall vi belysa två centrala koncept för batterier:
- Kapacitet – antalet kWh batteriet rymmer
- I och urladdningsförmåga – antalet kW batteriet kan ladda i och ladd ur med
För att bättre förstå dessa två begrepp kan man likna det vid en vattendunk. Hur mycket vatten som ryms i dunken mäts i liter. Motsvarigheten för batteriet är hur många kWh energi som kan lagras i batteriet. Dunkens öppning där korken sitter avgör hur snabbt man kan hälla i och hälla ut vattnet ur dunken. Motsvarigheten i batteriexemplet är i- och urladdningsförmågan mätt i kW.
Några exempel:
- Ett batteri på 10kWh med 5kW effekt kan ladda i fullt på 2 timmar. Då 5kW x 2h=10kWh
- Ett batteri på 20kWh med 20kW effekt kan tömma batteriet på en timma. Då 20kW x 1h= 20kWh.
Det som är viktigt att tänka på här är att man måste ha tillräckligt stor kapacitet i batteriet så inte batteriet blir tomt under en topp som man försöker klippa, då kan inget bromsa toppen och man kommer få betala för den. Dvs ha tillräckligt mycket energi lagrat i batteriet. Samma sak händer om man skulle få en topp på ex. 20kW men batteriet endast har en urladdningskapacitet på 10kW. Även om batteriet är helt fullt uppladdat (100%) räcker inte batteriets effekt för att klippa toppen.
För en villaägare som skall hålla ner sitt effektuttag är det två batteristorlekar som är extra vanliga; Nilars 5,76kWh/5,76kW samt Power Station Mini 10kWh/4kW. Hur långt man kommer med båda dessa batterier beror helt på hur förutsättningarna, dvs hur man använder sin effekt i fastigheten. Få och relativt korta toppar kan definitivt avhjälpas med det mindre Nilar-batteriet, medan det kanske inte alls är lämpligt för att klippa en bredare topp (som kräver mycket batterikapacitet).
Det finns några olika sätt för en fastighetsägare att tjäna pengar på sitt batteri:
Säkra ner
Om effektbehovet är strax över nivån för vad huvudsäkringen klarar så kan batteriet gå in och ta dessa toppar. Det gör att i exemplet nedan så hade man egentligen behövt en huvudsäkring på 35A men tack vare batteriet, som står i ständig giv-akt för att gå in när behovet överstiger 25A kan man ha en 25A huvudsäkring och därmed en lägre fast avgift för sitt elnätsabonnemang.
Några sweetspots för oss som jobbar med solenergi är följande nedsäkringar:
- 80A till 63A – Denna gräns går man i de flesta elnät från en effekttariff till säkringstariff. Besparingen är vanligtvis mer än 10 000kr/år!
- 125A till 100A – När man har en huvudsäkring på max 100A är man berättigad till skattereduktion, detta medför många tusenlappar extra till anläggningsägaren, ända upp till 18 000kr/år!
Minska effektuttaget
Om en fastighet har ett effektabonnemang finns det en direkt kostnad kopplad till högsta uttagstimmen under månaden. Priset är ca 70-110kr/kW. Om vi utgår från en fastighetsägare som installerar Ferroamp Power Station Std 15kWh/6kW och man lyckas hålla nere topparna 6kW varje månad under ett år sparar man ca 600kr/månad vilket per år blir 7 200kr
Delta i energimolnet
I och med digitaliseringen har nya möjligheter och användningsområden öppnat upp sig för fastighetsägare med smarta energilösningar. Man kan nu med smart styrning hyra ut kapacitet i sitt batteri som sin elnätsägare kan styra. Tillsammans orkestreras flera batterier i samma område och styrs som en enda i- eller urladdningspunkt. Detta gör att även mindre batterier kan vara med på marknader som annars endast varit öppna för större spelare. Örebro Bostäder (ÖBO) har med sin digitaliseringsgeneral Jonas Tannerstad kopplat upp flera av sina fastigheter (med tillhörande batterisystem) emot Svenska Kräftnäts system och är nu med och får betalt för de tjänster de utför åt elnätet. Fastigheterna är nu inte endast passiva belastningspunkter utan aktiva noder i energisystemet! Läs gärna pressmeddelandet från ÖBO (LÄNK).
Varför inte dygnslagra solel?
Om man istället hade lagrat sin solel under dagen och sparar den till senare under kvällen och använder själv kan tyckas som en bra lösning med lokalt producerad solel i fastigheten. Problemet idag är att skillnaden mellan köpt och såld el inte är så stor. Det medför att vinsten av att lagra sin egna solel är liten, ibland till och med dålig affär.
Varför inte styra emot spotpris?
En annan möjlighet man har är att styra sitt batteri att ladda när priset är lågt och ladda ur när priset är högt. Tyvärr är skillnaderna mellan högt och lågt pris väldigt lågt. Vanligtvis max några tiotals ören, om det vill sig väl. Säg att skillnaden är hela 50 öre mellan högt och lågt pris, då skulle man med ett batteri på 10kWh kunna spara 5kr per dag.
Slutsatser
Batterier idag är dyra, även efter bidraget om max 50 000kr som privatpersoner kan erhålla. Att hitta ekonomiinvestering är idag fullt möjlig, både för kommersiell och privata ägare. Men det är under specifika förutsättningar och en noggrann analys över hur man på bästa sätt kan få utväxling på sina investerade batterikronor. Oavsett om man väljer att investera i ett batteri idag eller inte, så vet vi att batterier kommer fylla en viktig del i framtidens energisystem. Priserna fortsätter peka nedåt och utvecklingen går ständigt framåt. I Tyskland säljs mer än var tredje solcellsanläggning med ett batterisystem. Mycket pekar på att en fortsatt stark batteriutveckling under många år framöver!